Hoppa till huvudinnehåll

Digitalt produktpass

(Digital Product Passport)

Ett Digitalt produktpass (DPP) är en strukturerad, maskinläsbar post som följer en produkt genom dess livscykel, från tillverkning till återvinning, och ger kunder, företag och myndigheter standardiserad tillgång till dess hållbarhets-, hållbarhetstids- och materialdata. Förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR) fastställer det som mekanismen genom vilken EU:s produktinformationskrav görs tillgängliga.

Ett pass medför inga skyldigheter i sig utöver det som en delegerad akt enligt ESPR artikel 4 fastställer för dess produktgrupp: vilka datafält som krävs, vem som får tillgång till vilka delar och vid vilken tidpunkt. Europeiska kommissionens första arbetsplan listar prioriterade produktgrupper, med start i textilier, batterier, möbler och byggprodukter, där skyldigheterna införs gradvis allteftersom respektive delegerad akt antas.

Varje pass nås via en fysisk databärare på produkten, vanligtvis en QR-kod eller en NFC-tagg, som leder till en unik produktidentifierare registrerad i det centrala EU-registret för digitala produktpass, i drift sedan den 20 juli 2026. Registret registrerar bara var passdata finns; själva datan kan hostas av tillverkaren, en importör eller en tredjeparts dataförmedling.

En tillverkare kan utfärda och signera datan bakom ett pass som ett verifierbart intyg från en European Business Wallet, så att en tullmyndighet, återvinnare eller köpare kan kontrollera vem som går i god för uppgifterna utan att kontakta tillverkaren direkt. Den kopplingen mellan organisationens identitet och produktdata är det som gör att ett pass kan följa med genom leveranskedjor och ändå förbli tillförlitligt där det läses.

DPP enligt ESPR skiljer sig från det tidigare, sektorsspecifika batteripasset enligt batteriförordningen, vars egen skyldighet om digitalt pass blir obligatorisk för batterier för elfordon, lätta transportmedel och industribatterier över 2 kWh, från den 18 februari 2027.

Läs hela förklaringen

Den här sidan ger den korta definitionen. Vår förklaring visar vad det innebär i praktiken: vilka som är inblandade, hur det fungerar och vad som förändras för er organisation.

Digitalt produktpass förklarat

Behöver varje produkt redan ett Digitalt produktpass?

Inte än. ESPR kräver ett pass först när Europeiska kommissionen antar en delegerad akt för produktens grupp enligt artikel 4, och dessa delegerade akter införs gradvis, med start i kommissionens första arbetsplan. Batterier följer en separat tidslinje enligt batteriförordningen, obligatorisk från den 18 februari 2027.

Hur hittar en köpare passet till en produkt?

Via en fysisk databärare på produkten, normalt en QR-kod eller en NFC-tagg. Den leder till en unik produktidentifierare registrerad i EU:s centrala register för digitala produktpass, i drift sedan den 20 juli 2026. Registret noterar bara var passets data finns, inte själva uppgifterna.

Vem lagrar uppgifterna bakom ett digitalt produktpass?

Tillverkaren, en importör eller ett datautrymme hos tredje part, eftersom EU-registret bara håller hänvisningen. En tillverkare kan utfärda och signera de uppgifterna som ett verifierbart intyg från en European Business Wallet, så att en tullmyndighet, en återvinnare eller en köpare kan kontrollera vem som går i god för siffrorna.

Tillbaka till ordlistan