EDD

Artikel 10 i COM(2025) 838 lägger registret i kommissionens händer. Den skulle inrätta, driva och underhålla det som en webbapplikation med två ansikten: ett maskinläsbart gränssnitt som exponeras via ett API för automatiserad kommunikation mellan system, och en säker webbplattform för autentiserade och behöriga användare. Det är inte ett offentligt register. Förslaget begränsar åtkomsten till innehavare av en European Business Wallet, deras behöriga företrädare och leverantörer av European Business Wallets, så det besvarar frågor för parter som redan finns inne i ekosystemet och inte för vem som helst som råkar titta in.

Uppgifterna kommer från wallet-leverantörerna och inte från företagen själva. En leverantör lämnar de kategorier av uppgifter som fastställs i en genomförandeakt till kommissionen varje gång den tillhandahåller en wallet, och vidarebefordrar varje ändring eller återkallelse utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter inom en arbetsdag. Skäl 38 är tydligt med att registret lutar sig mot det som företagsregistren redan offentliggör, även genom BRIS, i stället för att dubblera det, och att inget av detta indirekt får ålägga en ekonomisk aktör att själv hålla uppgiften aktuell.

Identifierare håller samman posterna. Artikel 9 utser den europeiska unika identifieraren, EUID enligt direktiv (EU) 2017/1132, till unik identifierare för en wallet-innehavare, och låter en skapas enligt en genomförandeakt när en ekonomisk aktör eller ett offentligt organ saknar sådan. Utöver det tilldelar leverantören varje innehavare minst en unik digital adress, som används både av wallettens kvalificerade tjänst för elektroniska rekommenderade leveranser och av registret självt. Den adressen gör EDD till mer än en namnlista: en plats där en motpart kan slå upp vart något ska skickas.

Hur registret ska byggas är en egen fråga, och konsortiet WE BUILD har tagit ställning i den. Dess WP4-arkitekturbeslut förespråkar att EDD begränsas till enbart identifiering, det vill säga att lösa upp en aktör till en ISO 6523-förenlig identifierare, och att de två följande stegen delegeras till infrastruktur som EU redan kräver: BDXL 2.0 för att upptäcka genom vilka nät och processer en part är nåbar, och en service metadata publisher i ekosystemet för slutpunkt och certifikat. Resonemanget är att ett register som också lagrade kapaciteter och slutpunkter skulle göra om register som redan finns. Det är konsortiets designbeslut för sitt eget pilotprojekt, inte något som artikel 10 avgör.

Två förbehåll är värda att bära med sig. Samma analys flaggar för att EUID och BRIS inte täcker enskilda näringsidkare, egenföretagare eller offentliga institutioner, så tillfälliga registreringsvägar måste definieras innan de aktörerna kan delta. Och inget av detta är ännu gällande rätt: COM(2025) 838 är ett förslag som går genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet under ärende 2025/0358(COD), texten kan fortfarande ändras och den tekniska detaljen lämnas åt genomförandeakter. Där registret behandlar personuppgifter gäller GDPR, med uppgiftsminimering, ändamålsbegränsning och inbyggt dataskydd och dataskydd som standard, som skälen nämner vid namn.